Ett knä är aldrig bara ett knä

Under mina 20 år+ som sjukgymnast har jag lärt mig att ett knä är aldrig bara ett knä. Det bor en människa i den kroppen som knät tillhör.

Ja det finns en uppsjö av övningar hur många repetitioner. Olika bedömningar av samma knäskada, olika terapeuter och läkare. Vad är det då som gör att rehabiliteringen går framåt? Det är att terapeuten behandlar på ett särskilt sätt. Framför allt hittar ägaren till knät. Att ägaren till knät blir motiverad att göra sina övningar, att de är meningsfulla.

Ofta talar vi om att sätta mål, generellt är människor duktiga på att sätta mål och delmål. Men hur tar vi oss dit? Jo, genom att GENOMFÖRA olika steg på vägen.

Många är duktiga på att sätta mål, och precis lika duktiga på att inte uppnå dem. Det finns naturligtvis även de som uppnår sina mål, de är i en grupp för sig. Grattis till dem!

De jag vill nå är de som sätter mål, kommer av sig och glömmer bort dem. För mig är sjukgymnast yrket mötet med människan, skapa förutsättningar för att göra det den vill, skapa en god relation, inspirera människor att nå sina mål.

Hur många gånger har du satt upp mål och misslyckats? Tappat motivationen? Kommit ur rutinerna? Att skapa förutsättningar, öppna nya tankebanor, förhållningssätt och se möjligheter det är vad sjukgymnast yrket handlar om för mig. Att se människan, hitta startknappen och sen blir det ett självspelande piano.

Att se människan växa ofta med enkla övningar, många upprepningar är en fröjd. Det händer något på det mentala planet när man gör till exempel 100 upprepningar av samma övning. 1 man tar sig tid kan skapa ett tålamod och en envetenhet, 2 man upplever ökad styrka, 3 man har gjort en förändring i sina synapser med nötning, man lär om det vill säga rehabiliteras. Ett kraftfullt verktyg är att skriva ner dem med penna och papper.

Inom hjärnforskningen finns det klara bevis på att just att skriva med penna och papper aktiverar man kroppen och förstärker sin intention det vill säga sitt mål. Att skriva på dator är inte vad vi vet ännu så länge inte lika kraftfullt. Man kan även läsa in på t ex sin mobil, och lyssna på sin egen röst. Detta är mycket kraftfull för då är flera sinnen involverade. Du blir din egen auktoritet.

I mina betraktelser är rörelseanalysen det mest grundläggande, helst iaktta utan kännedom för deltagaren att man observerar. Jag brukar använda mig lite allmänt småprat samtidigt som ögonen registrerar.

Frågan är alltid: Vad är problemet? Ofta sitter symtomen i knät,ganska ofta sitter orsaken nedanför eller ovanför. Svaret finns i rörelseanalysen. Vad har gjorts tidigare, träning dosering, regelbundenhet? Hur har det funkat eller inte? Massor med information, nästa fråga vad kan vi göra åt det? Vad är målet? Hur guidar jag den här människan bäst dit? Var sitter startknappen? Det finns en del genvägar, som jag har hittat, andra har jag fått hjälp med.

Nej det är inte evidensbaserat ännu, men funktionella framgångar och resultat. Vi kommer ha svårigheter att behandla alla knän lika, varför alla knän är olika beroende på vem som bor i den kroppen.

När det gäller andullation så är det ett utmärkt komplement att komma på rätt spår i sin rehabilitering och leva ett så gott liv som möjligt efter sina egna förutsättningar.

Your Quality of Life is Our Focus

2 svar på ”Ett knä är aldrig bara ett knä”

  1. Mycket bra skrivit! Känner så igen mig. Har just avslutat min 6 v långa atrosträning, efter att i två år jobbat med 4 olika sjukgymnaster. Men de i Rödeby ! Dom hade magin! Men det viste du väll redan 😘

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *